VISAO MISAO OBJECTIVO HAKSESUK BOLA FH KKN HOME FH LPV ARTIGOS FH MUZIKA LIA MENON FH RESPONDE

20180307

Média Labele Asesu Informasaun ba Instituisaun Defeza no Seguransa Ne’e Viola Constituição da RDTL

Média Labele Asesu Informasaun ba Instituisaun Defeza no Seguransa Ne’e Viola Constituição da RDTL
(Analiza Pessoal Bazeia ba Estetmentu Ministro Defesa e Seguransa José A. Sequeira “Samotxo”)

*Husi: Moisés Vicente

Moisés Vicente
Iha semana hirak liubá 20 Fevereiro 2018, fó sai iha média nacional RTTL.e.p-Radio e Televisão Timor-Leste Empreza Publiku, GMN TV-Grupu Media Nacional Televisão no Jornál Diariu Timor Post kona-bá estetmentu Ministro Defesa e Seguransa bandu média jornalista sira atu labele halo kobertura instituisaun rua hanesan FALINTIL-Força Defesa de Timor-Leste (F-FDTL) no Polisia Nacional Timor-Leste (PNTL). Ida ne’e tuir hakerek nain nia hanoin Ministro Defesa Seguransa viola bo’ot iha ita nia Constituisaun da Republica Democrática de Timor-Leste (RDTL). Iha ne’e hakerek na’in justifika uituan kona-bá saida mak papel ou funsaun ka kna’ar nudar jornalista nian ho lian Melayu ka Bahasa Indonesia dehan nune’e: Wartawan atau jurnalis atau pewarta adalah seseorang yang melakukan kegiatan jurnalistik atau orang yang secara teratur menuliskan berita (berupa laporan) dan tulisannya dikirimkan/dimuat di media massa secara teratur. Laporan ini lalu dapat dipublikasi dalam media massa, seperti koran, televisi, radio, majalah, film dokumentasi, dan internet. Wartawan mencari sumber mereka untuk ditulis dalam laporannya; dan mereka diharapkan untuk menulis laporan yang paling objektif dan tidak memiliki pandangan dari sudut tertentu untuk melayani masyarakat.

Iha ita nia Lei Inan consituição República Democrática de Timor-Leste (CRDTL 2002) artigu 40 Liberdade ko’alia no informasaun ninian 1. Ema hotu-hotu iha direitu ba liberdade ko’alia nian no direitu atu hetan informasaun ruma, no tan informasaun loloos nian. 2. Liberdade ko’alia no informasaun ninian labele hetan limitasaun hosi sensura ruma. 3. Lei maka sei regula direitu no liberdade ne’ebé temi-sai iha artigu ida-ne’e, ho baze iha imperativu kona-ba respeitu ba Lei-Inan no respeitu ba ema idaidak nia dignidade. Nomos iha Artigu 41 Liberdade imprensa no komunikasaun sosiál ninian 1. Iha garantia ba liberdade imprensa nian no ba meius seluk tan kona-ba komunikasaun sosiál. 2. Halo parte liberdade imprensa nian, liberdade ko’alia nian no hamoris/hakiak jornalista sira, asesu ba fontes kona-ba informasaun, liberdade editoriál, protesaun ba independénsia no ba segredu profisionál no mós direitu atu halo jornál, publikasaun ninian no meius difuzaun selu-seluk tan. 3. Labele permite monopóliu kona-ba meiu komunikasaun sosiál sira. 4. Estadu hametin liberdade no independénsia ba órgaun públiku kona-ba komunikasaun sosiál, husi podér polítiku no podér ekonómiku. 5. Estadu hametin ezisténsia ba servisu públiku ida ba rádiu no televizaun, ne’ebé sente livre, haree mós ba objetivu seluk, hanesan protesaun no divulgasaun kona-ba kultura no tradisaun Repúblika Demokrátika Timór-Leste nian, no fó garantia ba ema ida-idak atu hateten nia hanoin rasik. 6. Estasaun emisora ba radiufuzaun no rádiu televizaun nian bele hala’o de’it ho lisensa tuir lei haruka.

Iha parte seluk, artigu 146 Forsa Armada sira 1. Forsa Armada Timór-Leste nian, FALINTIL-FDTL, ne’ebé sidadaun nasionál de’it maka halo parte, ne’e mak responsavel ba defeza militár Repúblika Demokrátika Timór-Leste nian no nia organizasaun nu’udar ida mesak ba territóriu nasionál tomak. 2. FALINTIL-FDTL garante independénsia nasionál, integridade territoriál, liberdade no populasaun nia seguransa hasoru agresaun ruma ka ameasa externa, ho respeitu ba orden konstitusionál. 3. FALINTIL-FDTL labele iha partidu polítiku no rona de’it ba órgaun soberanu kompetente sira, tuir Lei-Inan no lei, no sira labele halo intervensaun polítiku naran ida. Artigu 147 Polísia no forsa seguransa sira 1. Polísia sei defende legalidade demokrátiku no garante sidadaun sira-nia seguransa internu, maibé sira labele iha partidu polítiku. 2. Prevensaun kriminál tenke hala’o ho respeitu ba direitus umanus. 3. Lei maka sei harii rejime ba polísia no mós forsa seguransa seluk.

Se em quando, Ministro Defesa no Seguransa José Agostinho Sequeira “Samotxo” atu taka informasaun ba média jornalista sira hotu, liu-liu ba instituisaun rua F-FDTL no PNTL ba públiku ne’e viola ona ita nia constituisaun da RDTL artigu por artigu balu iha ne’ebé hakerek na’in mensiona iha leten no viola mos Lei sira seluk iha pais Timor-Leste. Neste momento pais Timor-Leste mos sai tiha ona membru ONU-Organização Nasoens Unidas nian. Tempu uluk iha IV Governu nian liu husi Secrétario Estado Defeza (SED) halo hela nomeasaun ba Koronel F-FDTL atu sai observador militar ba ONU iha Guinea Bissau. F-FDTL nu’udar kontibusaun dame nian ba mundu hanesan observador militar. Iha sorin seluk, ida ne’e núdar sinal fiar nian husi povu internasional ba institusaun F-FDTL. Ita tenki valoriza fiar ida ne’e no tenki responde fiar ne’e ho fornese profezionalismu no disiplina an. No ita hotu fó apresia ba nomeasaun Komisariu PNTL Afonso de Jesus hanesan adidu Seguransa ba iha Embaixada Timor nian iha Canberra-Australia, nomeasaun ne’e fo sai iha loron 1 Febreiru 2018. (Fontes: http://www.fundasaunmahein.org/2018/02/12/adidu-seguransa-foun-iha-canberra-promove-kooperasaun-defesa-internasional/). Nomos membru mos ba Comunidades Pais Lingua Portugues (CPLP), satan Timor-Leste atu hakat tan atu tama membru ASEAN nian?. Sosiedade Sivil husi Fundasaun Mahein (FM): Defeza-Seguransa Labele Taka Informasaun. Fundasaun Mahein preokupa ho deklarasaun Ministro Defeza no Seguransa (MDS)...”Ministro bandu mídia sira para labele halo kobertura ba defeza no seguransa ne’e hanesan mos taka informasaun ba povu tanba povu iha direitu hodi livre asesu ba informasaun”. (Diariu Timor Post, Sabadu, 03 Marsu 2018, pagina 3). Tuir hakerek na’in nia hare’e eseptu informasaun sira ne’ebé sensitivu ne’e ita bele konsidera taka ba publiku no taka mos ba média.     

Iha sorin seluk, Lei de Defesa Nasional e Lei da Seguransa Nasional iha Situasaun de Crise. Triste tebes wainhira akompanha no rona estetmentu ka intervista ne’ebe Sua Exelencia Ministro Defesa e Seguransa Maun Veterano José Agustinho alias “SOMOTXO” iha media GMN-TV. Sua excelencia Ministro Defesa e Seguransa hatete katak “Problema Bo’ot Kuando Mosu Ohin Hau Hatete Militar Ida Polisia Ida la sai ne’ebé entrega tomak ba sira nain tolu nolu resin lima atu resolve problema ne’e iha Timor tomak” no iha Jornál INDEPEDENTE “ Orsamentu Ratifikativu Lapasa Problema Mosu F-FDTL no PNTL Fase Liman” nune’e mos iha media Timor Agora ”Kuando Situasaun Grave Mosu iha Timor-Leste, F-FDTL no PNTL ne’ebe halo Defeza no Seguransa sei latun halo intervensaun e obriga Parlamento Nasional tenke aprova orsamento ratifikativo”.

Antes atu taka, hakerek na’in foti lia menon balu husi Prezidente da Republika Francisco Guterres Lú Olo hatete “Iha mundu modernu, moris loroloron iha sosidedade livre no seguru, hanesan ita-nia nasaun, fasil tebes atu haluha katak ita sai livre tanba eroi no veteranu sira, ha’u hanoin valór rezisténsia sira mak halo nasaun ne’e bele hamrik, rezisténsia hotu-hotu ho sentru husi povu lori valor nasaun nian no ita-nia kultura liufali interese ema idak-idak ninian”. Prezidente da Repúblika Francisco Guterres Lú Olo nia intervensaun iha abertura Konferénsia Komemorasaun Loron Nasionál Veteranu Sira. Centro de Convenções de Dili, 2 Marsu 2018.

*Hakerek Na’in: Alumni Universidade da Paz-(UNPAZ), Faculdade de Direito, 2008. Artigo ida ne’e larepresenta institusaun ne’ebé hakerek na’in haknar ba, maibé idea no argumentu sira ne’ebé lekar iha artigu ne’e nudar opinião pesoál. Iha sujestaun ruma bele haruka iha e-mail: moisesvicente.mahein@gmail.com.

Sem comentários:

Enviar um comentário

Nota: só um membro deste blogue pode publicar um comentário.