VISAO MISAO OBJECTIVO HAKSESUK BOLA FH KKN HOME FH LPV ARTIGOS FH MUZIKA LIA MENON FH RESPONDE

20070408

Se Maka FRETILIN los?

Ohin loron ita rona diskursu barak maka dehan FRETILIN ne´e iha grupo Maputo maka hanaran Fretilin Radikal Maputo (FRM), balun dehan fali F-M (Fretilin Mudanças).

Iha ne´e mosu fali lian litik ka kestaun foun ida maka ne´e: Se maka FRETILIN Los? ka Fretilin lolos maka se?
Molok atu hatan, hakiduk witoan ba historia, iha tinan 1974, harii uluk maka ASDT (Associação Social democracia Timorense), ikus mai hafoin transforma ba FRETILIN. Processu ba Harii ASDT ho FRETILIN la hanesan.

ASDT mosu hanesan partido,hanesan mos UDT nebe´e mosu uluk. FRETILIN mosu oinsa maka iha estrutura Frente ida bele halibur timor oan hotu, tendencia ideologia hotu-hotu atu luta ba objektivu komum maka Libertasaun patria husi jogo kolonialismo nian, iha kasu konkretu luta ba duni kolonialismo indonesia.
Tuir José Ramos Horta, fundador ASDT no FRETILIN, waihira hatou ninia sasin (testamunha) iha CVRN iha Dili, tinan 2003 katak "«Fretilin ne´e estrutura ida nebe´e engloba tendencia ideologia hotu-hotu iha laran, hanesan: orientasaun Marxista-Leninista (grupo estudante husi Lisboa), orientasaun Social-demokrasia (José Ramos Horta rasik), orientasaun teologia libertasaun (maka Nicolau Lobato) no nacionalista maka (Xavier Amaral, Alarico Fernandes)".

Hare ba ninia karakter Frentista nebe halibur tendencia ideologika no grupos hotu-hotu, ita bele hatan ba kestaun nebe´e halekar hela iha leten ne´e: Se Maka FRETILIN lolos?

Hare ba historia FRETILIN nian no objektivu lolos maka alkansa ona Independencia nasional, liu husi Referendum iha loron 30-08-1999. Neduni objektivo lolos FRETILIN nudar estrtutura frentista maka ne´e.

Maibe waihira,hare ba realidade katak: FRM dehan sira maka Fretilin lolos, F-M dehan sira maka hakarak salva Fretilin. Se hanesan ne´e: ASDT Francisco Xavier Amaral mos bele dehan nia mos FRETILIN tamba nia mos fundador Fretilin, nia maka auto-proklamasaun RDTL, nia maka 1º Presidente RDTL. ASDT/Xavier Amaral mos bele dehan sira mos maka FRETILIN lolos.

Iha mos PNT/Dr.Abilio Araujo nian, nia mso fundador FRETILIN, pertence ba grupo estudant husi Lisboa, nia maka autor ba musika barak maka ohin loron sai hanesan hino nacional, hino Fretilin,marcha Falentil. PNTL ho Dr. ABilio Araujo mos bele dehan sira maka FRETILIN lolos.

Ikus mai mosu tan partido sira nebe mai husi FRETILIN, hanesan UNDERTIM, CNRT/Xanana nian. UNDERTIM, sira mos bele dehan sira FRETILIN tamba sira maka barak liu pertence ba antigos combatentes ba libertasaun nasional,sira barak maka funu iha ailaran. Sira mos bele dehan sira maka FRETILIN lolos.
Ikus CNRT/Xanana, Xanana maka dirigi funu ka nudar komandante Falentil iha biban neba dificil ba Timor LoroSae hasoru inimigo Indonesia, nia re-organiza resistencia, adapta ba circunstância politika nacional no internacional, buka halo ajsutamentu iha estrutura politika interna, buka alarga aliados interna, liliu ho Igreja Catolica ho organzasaun politika sira seluk hanesan UDT no inkluindo APODETI atu fo tulun ba Luta. Mos adapta ba transformasaun ba geoestrategia internacional, muda ramo orientasaun hodi abandona rumo «ML» iha FRETILIN. Ikus mai harii CRRN, CNRM/CNRT to´o liberta povo Timor husi kolonialismo Indonesia liu husi Referendum iha loron 30-08-19999. CNRT/Xanana mos bele dehan sira mos aka FRETILIN Lolos!

FRETILIN lolos maka laos liberta rai ne´e husi jogo kolonialismo maibe buka mso liberta povo husi: Hamenus emar kiak, ha, oinsa maka fo aihan ba emar hamlaha,iha acessu saude ba emar hotu, edukasaun ba emar hotu, la iha deskriminasaun ba emar Timor oan hotu, no sst.

Se maka FRETILIN lolos, maka sira nebe´e maka hatan ba povo ninia necessidade no interesse nasional. Laos sira nebe´e dehan lori deit FRETILIN nia naran hodi joga ba politika interesse grupos nian.

FRETILIN lolos maka sira nebe´e bele fo valor ba inspiratu frentista nebe mosu hodi hamoris FRETILIN, laos diskursu retorika sira nebe´e maka mosu mai hodi haburas no halo rebobo deit maibe iha pratika serve deit ba interesse grupo nian.

Neduni sira nebe´e temi ona iha leten, se los maka FRETILIN lolos, hein iha pratika!

©FH

6 comentários:

  1. Ba hau nia maun alin hakerek nian artigo “Se Maka FRETILIN los?” i ho mos le nain sira seluk nebe le artigo ida ne’d,

    Hau iha komentario ho iha liafuan witoan ato halos buat nebé mak hakerek nain artigo “Se Maka FRETILIN los?” hato'o iha leten.

    Iha leten ne'e, hakerek nain dehan katak:

    "FRETILIN mosu oinsa maka iha estrutura Frente ida bele halibur timor oan hotu,tendencia ideologia hotu-hotu atu luta ba objektivu komum maka Libertasaun patria husi jogo kolonialismo nian,iha kasu konkretu luta ba duni kolonialismo indonesia".

    Hau hanoin, Indonesia latama iha Timor hanesan kolonialista ida, maibe hanesan invasor - nasaun ida ke tama iha nasaun seluk depois de nasaun ne'e proklama tiha nia independensia.

    Se ita haré Fretilin hanesan frenti ida hodi hasoru Indonésia, entaun frente ne'e tenki harí depois de Indonésia tama iha Timor. Maibe, realidade dehan katak, Partido Fretilin ne'e laos forma depois de Indonesia tama iha Timor, maibe antes. Portanto, Fretilin hanesan frenti ida, laos mosu hodi duni Indonésia, maibe mosu hodi duni Portugal.

    Kazu konkreto oinsa Fretilin duni sai kolonialista, ita bele hare liu husi proklamasaun independensia Fretilin nian iha loron 28 de Novembro. Iha loron ida ne'e Fretilin hatun tiha bandeira Portugal nian i hasae fali Bandeira Fretilin nian hanesan bandeira nasaun RDTL.

    Kazu hakerek nain dehan katak Fretilin duni Indonesia hanesan kolonialista, hau hanoin hakerek nain hakarek hakleuk istoria sobre lebertasaun Timor nian, tanba Fretilin mesak labele duni Indoneisia. Fretilin laiha forsa. Fretilin koko defende nia independencia, maibe nia labele. Neé duni mak Fretilin koko liu husi CNRM ho CNRT hodi halibur tan forsa liu husi partidu seluk hanesan UDT, APODETI, KOTA ho Trabalhista hodi hasoru Indonésia.

    Ema barak agora buka hakleuk istoria hodi dehan katak Fretilin mesak deit mak luta hodi defende rai Timor nia Independensia husi invasor Indonésia. Maibe Fretilin tenki simu ho laran luan katak se Fretilin mesak deit mak luta hodi defende Timor nia independensia, entaun to'o ohin loron ne'e Fretilin nunka bele hetan fila fali nia independensia nebé nia proklama iha loron 28 Novembro 1975. Fretilin tenki simu ho laran luan katak so depois de partido hot-hotu halibur hamutuk liu husi CNRM ho CNRT, maka foin kaer liman hamutuk, luta hamutuk hodi defende Timor nia independencia. Portanto, tuir lolós Partido Fretilin labele proklama a’an katak nia mesak mak luta ba defende Timor nia independencia.

    Atu habadak hau nia liafuan, hau hato hau nia konklusaun hanesan tuir mai ne’e:

    FRETILIN laos duni sai Indonésia, mai be duni sai Portugal.
    FRETILIN nunka duni sai Indonesia.
    CNRM/CNRT (Fretilin, UDT, APODETI, KOTA ho Trabalhista hamutuk) mak duni sai Indonésia.

    Portanto, FRETILIN labele gabsola ou labele koko hodi hakleuk istoria hodi dehan katak nia mesak mak defende Timor nia Independensia husi invasor Indonésia nian.

    EMA FRETILIN BELE BOSOK, MAIBE ISTORIA NUNCA BELE BOSOK NIA A’AN. I ISTORIA DEHAN KATAK CNRM/CNRT MAK DUNI SAI INDONÉSIA.

    Basilio Araujo,
    Master of Critical Theory
    Alumni Manchester Metropolitan University (1997)
    Alumni Chevening Awards 1995/1996
    Hela iha Lisboa, Portugal

    ResponderEliminar
  2. MALUK BASÍLIO NIA LIAFUAN HIRAK NE'E IHA LOS MAK BARAK . MAIBE HAU HETAN DEIT IDA MAK HAU RASIK LA SIMU.

    MALUK DEHAN FRETILIN NE'E FRENTE IDA NEBE HARÍ HODI HASOURO MAK MALA'E ? IDA NE'E SALA BO'OT IDA.

    SALA TAMBA BAINHIRA HARÍ FRETILIN , FUNDADORES FRETILIN NIAN HATEKE BORUS KEDAS TIMOR NIA FUTURO , KATAK SEI IHA EMA HUSI RAI SELUK KANTEN LOS RIKU-SOI TIMOR NIAN. TAMBA NE'E , NIA SEI TAMA HODI NAOK TIMOR NIA DIREITO NUDAR NASAUN IDA. RAI SELUK NE'E MAK INDONESIA. TO'O IKUS MAI , LA KLEUR DEIT ,IHA 7 DE DEZEMBRO, PARAQUEDISTAS SIRA MONU HUSI AVIAUN IHA DILI. MAIBE FUNU HAHU KEDAS IHA AGOSTO , BAINHIRA UDT , APODETI , KOTA HO TRABALHISTA BA BOSOK INDONESIA DEHAN KATAK FRETILIN NE'E KOMUNISTA. FUNU NE'E HAHU IHA FRONTEIRA NEBA .

    FRENTE NEBE FRETILIN HALA'O , ATU LUTA HASOURO EMA NAOK TEN SIRA NEBE HAKARAK APROVEITA MALA'E SAI TIHA HODI MAI NAOK TIMOR NIA RIKU-SOI. FRENTE NE'E LA'OS ATU LUTA HASOURO MALA'E MUTIN , MAIBE HODI HASOURO NAOK TEN NEBE LORON KALAN TOBA LA DUKUR , KABEN SULI HELA HODI HANOIN DEIT BA TIMOR NIA RIKU-SOI NE'E.

    FRENTE NE'E MOSU ATU LIBERTA NASAUN TIMOR-LESTE HUSI EMA SELUK NIA HANOIN AT, EMA SELUK NIA AMBISAUN , EMA SELUK NIA BOSOK TEN.

    FRENTE NE'E MOSU ATU HODI HATUDU BA MALA'E, KATAK HORI OTAS HORI WAIN EMA TIMOR LAKOHI SIMU EMA HUSI RAI SELUK, LIU-LIU EMA KULIT MUTIN.

    IHA NE'E MALUK BASÍLIO TENKI HATENE KONSEITO LIBERDADE , BUAT IDA NEBE MALA'E MUTIN FO BA ITA IHA 74/75 NUDAR PRÉMIO BO'OT IDA , ATU ITA TENKI RAI DIDIAK. MAIBE ITA LA RAI DIDIAK. ITA HALO RAHUN TIHA... " FUNU MALU ". MAUN-ALIN OHO MALU , AMAN -OAN OHO MALU , ...

    NE'E DUNI LA IHA LIU SENTIDO SE MALUK DEHAN KATAK FRENTE NE'E HODI DUNI MALA'E. MAIBE HAU DEHAN KATAK FRENTE NE'E HODI HATUDU DEIT . HODI MANIFESTA DEIT BA MALA'E KATAK ITA TIMOR OAN HORI ULUK KEDAS REJEITA PRESENSA MUTIN NIAN IHA ITA IA RAIN.

    TAMBA NE'E , FRENTE NIA OBJETIVO ATU HODI LUTA HASOURO EMA NEBE HUSI LIUR KA HUSI LARAN ATU LORI TIMOR NE'E BA FALI ATAN. FRETILIN NATON NE'E LAKOHI ATU POVO TIMOR NE'E ATU ATAN BA BEIBEIK. FRENTE NE'E HANESAN FORSA FRETILIN NIAN , POVO TOMAK HAMUTUK HO NIA FUNDADORES SIRA HODI LUTA HASOURO EMA HOTU NEBE MAK HAKARAK HANEHAN TIMOR OAN NIA DIREITO, DIREITO UKUN-AN NINIAN.

    KOMIK LIU TAN SE ITA AFIRMA KATAK FRETILIN DUNI MAK MALA'E , SE MALA'E MAK FO HELA LIBERDADE BA ITA, ATU ITA FIHIR ITA NIA DALAN . IHA LÓGICA SE ITA AFIRMA KATAK DUNI MAK INDONÉSIA TAMBA INDONESIA TAMA IHA TIMOR HANESAN NAOK TEN BO'OT IDA , TAMA ILEGALMENTE , TAMA SEM AUTORIZASAUN HUSI NASOENS UNIDAS. TAMA MAI OHO EMA ARBIRU DEIT , BOSOK TUN SA'E IHA LIUR NEBA DEHAN POVO GOSTA NIA , MAIBE TO'O KONSULTA POPULAR POVO DUNI NIA SAI HANESAN NAOK TEN.

    ResponderEliminar
  3. MALAE FO LIBERDADE BA TIMOR??????

    Oiiiiiiiiiiii.... HAU NIA MAUN KA ALIN CARLOS. MALAE MUTIN NUNKA FO LIBERDADE BA TIMOR. MALAE MUTIN HUSIK DEIT TIMOR TANBA NIA MOS ATU MATE ONA HODI ENFRENTA REVOLUÇÃO IHA NIA RAI LARAN RASIK.

    FRETILIN MOMENTO NE'E HARÍ FRENTE IDA NE'E ATU HASORU SE LOS. SE ATU HASORU INDONESIA, HAU HANOIN ITA BOT KAL HAKARAK HAKLEUK ISTORIA WITOAN KARIK. ATO HASORU MALAE MOS LADUN LOS, TANBA MALAE MOS IHA HELA POSISAUN IDA HANESAN MANU IDA BULELU HELA ONA.

    BUAT IDA KLARU LIU MAKA NE'E DEIT. FRETILIN HALO FRENTE HODI HASORU SIRA NIA MAUN ALIN RASIK NARAN UDT HO APODETI.

    HAU KONKORDA HO ITA NIA LIAFUAN NEBE DEHAN:

    " ......BUAT IDA NEBE MALA'E MUTIN FO BA ITA IHA 74/75 NUDAR PRÉMIO BO'OT IDA , ATU ITA TENKI RAI DIDIAK. MAIBE ITA LA RAI DIDIAK. ITA HALO RAHUN TIHA... " FUNU MALU ". MAUN-ALIN OHO MALU , AMAN -OAN OHO MALU , ...

    MAIBE HAU LASIMU HAU NIA MAUN KA ALIN NIA LIA FUAN DEHAN KATAK MALAE MUTIN MAK FO LEBERDADE BA ITA, TAMBA SE LAIHA REVOLUÇÃO IHA PORTUGAL KARIK, TO'ON OHIN LORON NE'E MALAE SEI UKUN ITA NAFATIN.

    KOALIA SOBRE OHO MALU, HAU BELE HAKTUIR FALI MALAE ANGELO CORREIA NIA LIAFUAN KUAND HAU HASORU NIA IHA SEMANA KOTOK. NIA DEHAN NUNE'E:

    "Timor ne'e laiha sorti duni. Iha 1975 kuando iha oportunidade atu harí sira nia nasaun hanesan nasaun independente ida, sira em vez de hamutuk hodi deklara deit independensia hanesan Moçambique, Angola ho Guine Bissau, sira escolha oho fali mau. Durante Indonesia quando to'o tempo ida nebe ditadura Suharto mono i Indonesia sai hanesan nasaun demokrata ida, Timor em vez de aproveita mudança iha Indonesia hodi kait tan Portugal hodi simu otonomia ida iha Nações Unidas nia okos, nia rejeita tiha proposta otonomia NU ninian ne'e. Durante tempo UNTAET, em vez de halibur an hamut hodi forma governo Nacionalista ida, Fretilin hakarak ukun a'an mesak deit i foti a'an hanesan heroi mesak ida deit. Lahatene bainhira los maka Timor bele lao los."

    Kuando hare husi resultado eleisaun ba presidente nebe LASAMA sei iha segundo luar, Angelo Correia dehan katak nia husu bot ba Maromak atu ema klosan ida hanesan Lasama bele manan iha eleisaun ida ne'e, atu nune'e hodi hakotu ona criminalidade nebé mak moris hamutuk ho partidu sira 1975 nian nee. Nia dehan tuir los parti tuan sira hanesan FRETILIN, UDT, APODETI ho KOTA ne'e labele iha tan ona depois de Timor to'o tiha ona iha nia independencia.

    ULUK FRENTE, AGORA MOS SEI FRETE REVOLUCIONARIA NAFATIN. REVOLUCIONARIA ATU HASORU FUNU IDA NEBE TAN??? MALAE MUTIN SAI TIHA ONA. INDONESIA NAUK TEN SAI TIHA ONA. Agora kal halo FRENTE hodi forma deit Brigada negra hodi oho mos hotu ema bot partidus oposição nian.

    Basilio Araujo

    ResponderEliminar
  4. MALUK BASÍLIO :
    TAMBA IHA REVOLUÇÃO IHA PORTUGAL NATON NE'E MAK MALA'E OBRIGA-AN HODI DECLARA LIBERDADE BA RAI HOTU NEBE MAK NIA UKUN , HANESAN ANGOLA,MOÇAMBIQUE,GUINÉ-BISSAU HO SIRA SELUK , NO MOS ITA NIAN.

    BE AGORA HAU HUSU FALI : TAMBA SA MAK MOSU REVOLUÇÃO NE'E ,HODI NIA OBRIGA-AN FO LIBERDADE BA RAI SIRA NE'E ? LA'OS TAMBA METAN SIRA MAK REVOLTA NIA ? SE METAN SIRA LA REVOLTA NIA KARIK , NIA BELE HUSIK LIMAN BA ITA, NIA BELE FO LIBERDADE ?

    FRETILIN NATON NE'E HARÍ FRENTE NE'E ATU HODI HASOURO EMA HOTU NEBE MAK IHA HANOIN AT ATU HADAU TIMOR NIA DIREITO " UKUN -RASIK- AN ". NE'E KATAK , FRENTE NE'E ATU HODI HASOURO HANOIN AT HUSI LIUR , MAK HANESAN INDONÉSIA , HUSI LARAN MAK HANESAN UDT NO APODETI !

    HISTÓRIA NIA LALA'OK TO'O OHIN LORON HATUDU MOMOS BA ITA NO BA EMA HOTU, KATAK ,FRETILIN NATON NE'E SEIDAUK HANOIN AT BA EMA IDA. MAIBE IHA EMA SELUK MAK LA GOSTA FRETILIN . TAMBA NE'E MAK IHA 11 DE AGOSTO 74 , UDT MAK FOTI ULUK KILAT HODI SE BA NIA MAUN-ALIN RASIK FRETILIN. HODI NUNE'E MAK FUNU NE'E NARUK , HODI LORI LIA BOBAR BA BOBAR IHA INDONÉSIA ,HODI NUNE'E , INDONÉSIA HETAN LIU TAN ARGUMENTO HODI HALO INVASÃO.

    DEHAN HELA BA MALA'E NE'E, PARA DIAK LIU NIA TUR NONOK TIHA.

    MALA'E NE'E TENKI SINTI-AN ITUAN BA... SIRA NIA HALOHALOK MAK ITA AT HELA DEIT NE'E!

    SE MALA'E IHA RESPONSABILIDADE BA RAI TIMOR NEBE NIA UKUN TINAN BARAK , NATON NE'E MASKI NIA FORSA LA IHA , MAIBE NIA BELE USA LIAFUAN NIA FORSA HODI HUSU BA NAÇÕES UNIDAS HODI BA TULUN ITA , HODI ITA BELE HAMUTUK. NUNE'E ITA KALA ORAS NE'E UKUN-AN KLEUR TIHA ONA. MAIBE NATON NE'E NIA LA HANOIN BUAT IDA NE'E. NIA FAHE TAN KILAT BA UDT HODI FUNU HASOURO FRETILIN, HODI NUNE'E BELE IHA BIBAN BA NIA HODI HALAI SAI. TAMBA NE'E NIA EMA TAUK TEN NO FALTA DE RESPONSABILIDADE. LA LIKA RONA EMA HIRAK HANESAN NE'E. MALA'E NE'E KETA BULAK IDA MAK NIA COMPARA FALI SITUASAUN HANESAN TIMOR NIAN NE'E HANESAN FALI SORTE.

    EMA SE MAK BEIK PARA HALO TIHA FUNU DURANTE 24 ANOS , EMA BARAK MAK MATE , HODI TO'O IKUS HILI FALI AUTONOMIA !

    UNTAET MOS HANESAN HOTU. TAMBA IHA NIA TEMPO, NIA TRANSFORMA TIMOR NE'E HANESAN SERVIÇO FATIN IDA BA NIA , HANESAN PROYEK HODI NIA BELE HATAMA OSAN IHA BOLSO , HODI BELE SAI RIKU IHA NIA RAIN.

    KONA BA PARTIDO TUAN SIRA , MOS UNTAET NIA CULPA. NIA HATENE KATAK TIMOR NE'E HETAN NINIA INDEPENDÊNCIA HUSI CNRT , NUSA MAK NIA LA DEHAN BA TIMOR OAN SIRA HODI LABELE HAMORIS TAN BUAT TUAN HIRAK NE'E ? ITA HARE BA HANESAN NIA MAK HARUKA ATU HARÍ FOUN HIKAS FALI PARTIDO HIRAK NE'E.

    FERNANDO LASSAMA BELE SAI PRESIDENTE MOS LA IHA PROBLEMA. BA HAU , MAK DEPENDE POVO MAK HILI. SE LA HILI , NIA TENKI HEIN LA'I KA ! VIDA DEMOCRACIA KALA MAK NUNE'E DUNI ONA !

    HAU NIA HANOIN , FRENTE IDA AGORA NE'E ATU HODI HASOURO HAMLAHA, KIAK, MORAS, INJUSTIÇA , CORRUPÇÃO HO BUAT HOTU NEBE MAK ESTRAGA NAÇÃO FOUN NEBE MAK ITA HOTU HAKARAK ATU SAI DIAK.

    OBRIGADO, CONTINUA NAFATIN BELUN BASÍLIO ARAÚJO.

    ResponderEliminar
  5. HAU NIA OPENIA KATAK TIMOR UKUN LAOS TAMBA CNRT KA FRETELIN, POVU TIMOR UKUN ANN TAMBA NIA LAKOHI DUNI NASAO BALUN HAKARAK UKUN TIMOR.

    Karik maluk malun dehan Timor ukun ann tamba iha CNRT/FRETELIN maibe tuir hau nia openiao katak Hau ladun konkorda openiao idanee, purque karik ita kaer nafatin idanee entaun ita bele dehan katak ita ukun ann nee tamba FRETELIN o tamba CNRT.

    Hau harekatak CNRT ka FRETELIN hanesan fatin ida ba Timor oan sira oinsa bele involve ann hamutuk iha organisao ida atu liverta povu Timor lalais husi okupasao indonesia sira nian. Idanee laos dehan katak ema sira tur iha CNRT ka FREtELIN maka halo ita povu too hee-tan ukun ann, maibe tamba povu timor maka hakarak duni atu ukun ann.

    ResponderEliminar

Nota: só um membro deste blogue pode publicar um comentário.